I den här palatslika byggnaden hade Wermlands enskilda bank, senare Wermlandsbanken, sitt huvudkontor åren 1908 – 1996. När nya ägare tog över ledningen byttes namnet till Nordbanken. Från 2001 heter företaget Nordea Bank.
Numera ägs huset av Karlstads kommun och sedan 1993 är byggnaden förklarad som byggnadsminne. Det innebär bland annat att man inte får göra några förändringar när det gäller husets exteriör.
Läs mer om Fritz Clarholm, Wermlands enskilda banks förste direktör >>
1940
Det är 1 maj 1940. I Europa pågår 2:a världskriget. Våra grannländer Danmark och Norge är ockuperade av tyska trupper. I Sverige har kostnaderna för försvaret ökat kraftigt. För att staten skulle klara de ökade försvarskostnaderna och täcka utgifterna för den militära beredskapen var man tvungen att låna mera pengar. Staten gick ut med en vädjan till allmänheten att köpa försvarsobligationer. Den 1 november 1940 hade man fått in 800 miljoner kronor. Detta kallades det första försvarslånet. Det följdes av det andra och tredje försvarslånet. Under krigsåren sparade många av Wermlandsbankens kunder i försvarsobligationer.
Artikel ur VF om försvarsobligationer
Dokument från försvarslånets läns- och lokalorganisation; del 1 och del 2.
1932
Våren hade kommit till Paris den 12 mars 1932. I sin bostad har den internationelle finansmannen Ivar Kreuger samma dag hittats död. Börskraschen i New York den 29 oktober 1929 hade lett till en nedgång i världsekonomin som nådde Sverige under året 1931. Ivar Kreuger, eller ”tändstickskungen” som han kallades, styrde nästan hälften av världens tändsticksproduktion. Hans död ledde till kreugerkoncernens sammanbrott och upplösning 1932.
NWT:s framsida 18 mars 1932 om Ivar Kruegers död
Kreugerkraschen förde med sig ekonomiska, politiska och sociala katastrofer runt hela världen. Man räknar med att kreugerkoncernen var skyldig det svenska banksystemet över 800 miljoner kronor. Wermlandsbankens förlust i samband med kraschen uppgavs vara omkring 4 miljoner kronor. Dessutom tvingades banken säga upp personal, införa förtidspensioneringar samt sänka de bankanställdas löner. Förtroendet för banken hade fått sig en rejäl knäck.
1922
Det är den 28 november 1922. Styrelsen för Wermlandsbanken uppger i ett meddelande att bankens samtliga fonder gått förlorade! Det innebar en förlust på omkring 50 miljoner kronor. Under 1:a världskriget 1914-1918 hade det värmländska näringslivet gjort goda affärer. Insättningarna i banken ökade kraftigt. Bankledningen började placera stora penningbelopp i företag utanför Värmland. I början av 1921 kom en kraftig nedgång i ekonomin i Europa som en följd av världskriget. I början av 1922 var 160 000 människor i Sverige arbetslösa. Arbetslöshetskommissionen anordnade nödhjälpsarbeten till låga löner. En av de största bidragsgivarna till fattiga i Karlstad var bankdirektör Axel Sandwall.
Läs artikel i Karlstads-Tidningen 15/11 1932 om Axel Sandwalls barnhem på Färjestads gård.
Arbetslöshets- och Hjälpkommittén i Karlstads rapport 1922.
Dokument om av arbetslöshetskommissionen anordnade nödhjälpsarbeten i Bengtsfors från 19/4 1923.
Rapport om arbetslösheten i Värmland 19211908
Vi är i november 1908. Wermlandsbankens nya ståtliga huvudkontor har invigts och öppnats för allmänheten.
För utformningen av byggnaden svarade arkitekt Ernst Stenhammar (1859-1927), Stockholm. Byggnaden är ritad i nationalromantisk stil med en hög sockelvåning av västkustgranit. De två våningarna ovanpå stensockeln består av handslaget helsingborgstegel. Det branta sadeltaket är täckt av grönglaserat falstegel. Stuprännorna mynnar ut i två vattenkastare formade som maskaroner. Förebilden fann Stenhammar i brunnen på Brunkebergstorg i Stockholm. I banklokalens hall täcktes golvet med kolmårdsmarmor (grön) och italiensk carraramarmor (vit). Väggar och pelare är utförda i stucco lusto (gips) och panelen längs väggarna är skuren i hondurasmahogny.
Se bilder av bankhusets exteriör och interiör >>
Läs mer om bankdirektör Axel Sandwall och hans hem >>
1888
Det är sommar i Karlstad och vi skriver den 29 juni 1888. Detta år ska något hända som många karlstadsbor har väntat på länge. På våren tog stadsfullmäktige beslut om att Karlstad ska få ett vatten- och avloppssystem. Det betyder rent dricksvatten och bättre hygien.
Läs mer om utbyggnaden av vatten- och avloppsystemet i Karlstad >>
Artikel om vattenverket på Sandgrund från 1935
Men det finns människor som ser fram emot något helt annat. Den snart 25-åriga pigan Anna Kristina Gustafsdotter har bott i huset ett drygt år. Denna dag ger hon sig ut på sin längsta resa någonsin. Anna ska utvandra till Amerika.
Läs mer om Annas resa som emigrant >>
Huset där Anna bodde byggdes 1867 och ritades av den danske arkitekten C.J. Westergaard, som lockats till Karlstad efter branden 1865. Han ritade även sparbankshuset som stod färdigt 1867 liksom läroverket, färdigbyggt 1869 i gotisk stil.
