”Grand Hotel i Karlstad, var ett av de största vi hade i staden på 20-30 talet, där fanns allt, stora resanderum, mat och spriträttigheter, ja allt som tillhörde ett flott hotell.”
”Mor hade varit kokerska på en hel del hotell i landet, däribland Grand och Stadshotellet innan hon gifte sig. Men efter äktenskapet fick hon ändå rycka in ibland när någon var sjuk, eller måste ha någon ledighetsdag. Hon måste väl tjäna något extra till hjälp också för det var hårda tider på den tiden. Och som hon inte kunde lämna mig ensam hemma, så måste hon ta mig med, för det fanns ingen som såg till mig, för på den tiden fanns inga barndagshem. Och det var ju tur för mig, för då fick jag ju se hur det gick till i det stora köket där all den goda maten kom till, samt de stora kokseldade spisarna, som var så stora, att en av dem inte skulle få plats i vårt kök, för att inte tala om de stora grytor och stekpannor som fanns, det var imponerande för en parvel på sex år, att få se allt i det stora köket, som var inrymt i hela bottenvåningen.”
”Men jag fick mest vara i kallskänken hos tantan där, hon som hade hand om alla godsakerna, det var kalas det, jag fick smaka på allt, man visste snart inte vad som smaka bäst, å vad jag tyckte hon var snäll. Men säj det som varar beständigt, man blev snart för stor, man fick inte längre följa med, man fick klara sig på egen hand. Men det dröjde länge, innan man glömde den snälla kallskänkan, som man fick så mycket gott utav.”
Axel Hahne, bokbindarmästare.
