Stora Torget söndagen den 15 maj 1864. Fanan överlämnas till kaptenen vid Värmlands fältjägare Erik Sparre av fröken Euphrosyne Nygren, dotter till järnhandlaren Jan August Nygren.
Enligt en granskning av fotografiet som gjorts för länge sedan har man kunnat identifiera ett flertal Karlstadsbor på bilden. I förgrunden något till vänster står den blivande operasångaren Arvid Ödman i rutiga byxor och vänder sig om och till synes tittar mot kameran. Till höger om fanan står handlanden Edvard Wallerstedt i skarpskyttekårens uniform. På frimurarlogens trappa står stadsbyggmästare Theodor Högström och nedanför honom i grå hatt syns rådman Carl Fredrik Lidberg. I förgrunden har man identifierat profilen av läroverksadjunkten Carl Oscar Schenson i hög hatt. Den lille pojken som står intill är den 7-årige sonen Claes Oscar, längre fram i tiden länsbokhållare vid länsstyrelsen. Karlstads skarpskyttekårs fana förvarades under många år på vinden i det Nygren- Geijerska huset i hörnet Västra Torggatan – Kungsgatan. Fanan renoverades efter initiativ av direktör Wilhelm Welin, Ekelöf & Svensons ägare, och förvaras idag på Värmlands Museum.
På 1850-talet efter Krimkriget och det italienska frihetskriget, väcktes intresse i flera länder i Europa att organisera frivilliga militära styrkor. Många ansåg det militära försvaret som otillräckligt och ville därför skapa beväpnade trupper för att stärka hemortsförsvaret. I Sverige ville liberala krafter skrota den indelta armén och istället införa allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning. Det bildades skarpskytteföreningar i hela landet och det utvecklade sig till rena folkrörelsen.
I Karlstad skapades Karlstads skarpskyttekår 1862 med ett medlemsantal första året på något under 100 personer. I ledningen stod den energiske boktryckaren och kompanichefen Carl Forssell. Efter militärt mönster organiserade han kåren som höll övningar i exercis och målskjutning vid Inre hamn, Svinbäcken, Rud och Sandbäcken.
Under 1870-talet minskade intresset för den militära inriktningen av verksamheten. Efterhand omorganiserades skarpskytteföreningarna till civila skytteföreningar. I Karlstad bildades Karlstads skyttesällskap 1879 som var det första steget mot den moderna skytterörelsen.