Det här huset byggdes 1937 av försäkringsbolaget Wermlands brandstodsbolag, som idag heter Länsförsäkringar Värmland. Byggnaden inreddes redan från början som ett kombinerat affärs- kontors- och bostadshus.
Under vintern 1939 – 1940 öppnade Finlandsbyrån kontor i huset för rekrytering av frivilliga till Finland, som var i krig med Sovjetunionen. När Nazityskland ockuperade Norge 1940 tog Svenska Norgehjälpens lokalkommitté över lokalerna fram till efter krigsslutet 1945.
I husets markplan öppnade Klaessons möbelhandel på 1940-talet. På baktomten byggdes en stor utställningshall för möbler. Under 1960-talet fanns i samma lokaler Sonnelids möbler.
Den kanske mest kände hyresgästen genom tiderna var Karlstads siste borgmästare Gunnar Lindskog. Han var bland annat ordförande i Karlstads luftskyddsförening, som betydde mycket för utbildningen av ett civilförsvar i Karlstad under andra världskriget.
1977
Det är vårvintern 1977. Jordbrukskassan har bytt namn till Föreningsbanken och öppnat i nya lokaler.
Vid slutet av 1800-talet började fler människor få sin lön utbetald i pengar i stället för i varor. Bankerna hade svårt att tillgodose de mindre jordbrukarnas behov av pengar. I 1915 års riksdagsbeslut skapades möjligheten att bilda jordbrukskassor. Dessa var i formen en ekonomisk förening, där bönderna kunde låna pengar till sin verksamhet. Jordbrukskassorna gav bönderna stöd vid deras inköp av t ex djur, utsäde och gödsel. Även annan så kallad bondekooperation, såsom mejeri, slakteri och lantmannaföreningar, understödde bönderna vid köp och försäljning av jordbruksvaror.
Enligt 1968 års lagstiftning gavs jordbrukskassorna samma rätt som affärsbanker och sparbanker att bedriva bankverksamhet. År 1997 gick man samman med sparbanken under namnet FöreningsSparbanken, som sedan 2006 heter Swedbank.
Dokument från Karlstads första jordbrukskassa, sida 1 och sida 2.
1959
Året är 1959. Wermlands brandstodsbolag har haft sitt kontor på många platser i Karlstad sedan bolaget bildades 1843. Det dröjde ända till 1936 innan den första fastigheten inköptes. Bolaget köpte då den s k Domprostgården som låg just här på Drottninggatan 10. Den två våningar höga Domprostgården byggdes på med ytterligare tre våningar till ett för den tiden stiligt kontors- och bostadshus. Egentligen fick man bara bygga till två våningar, men genom att skapa en s k ”kungsvåning” på det översta planet fick man slutligen byggnadsnämndens godkännande. År 1937 flyttade bolaget in i det nya huset, som vid den tiden väckte stor beundran inte minst för den vackra trädplanterade innergården.
När karlstadsborna slog upp tidningarna på morgonen den 30 september 1959 kunde de andas ut. Efter en våg av bränder i Karlstad var pyromanen gripen. En 21-årig karlstadsbo greps på bar gärning på kvällen den 28 september inne på gården på V. Torggatan 22 när han planerade ytterligare en brand.
Under augusti och september hade 25 bränder anlagts i Karlstad, varav 22 utförts av den 21-årige pyromanen. Han erkände bl a att han bränt ner Stadsträdgårdens restaurang. De värden som hade gått upp i rök beräknades till 3 miljoner kronor.
1947
Nu är det 1947. Vi besöker Klaessons möbelaffär och gör en rundvandring i utställningen bland möbler och textilier.
Följ med på rundvandring i möbelaffären >>
Karlstads största möbelfabrik vid denna tid var A.-B. Walfrid Svensson & Co. på Kroppkärrsvägen vid stadsdelen Norrstrand. Där hade fabriken funnits sedan 1902. Här tillverkades alla slags möbler samt inredningar till hotell och banker.
Läs mer om möbelfabriken, fackföreningsrörelsen och den framväxande demokratin >>
1940
Året är 1940 och andra världskriget pågår ute i Europa. En av de hyresgäster som bott längst i huset var Gunnar Lindskog med familj. Han var Karlstads siste borgmästare åren 1938-1967. Borgmästaren var fram till mitten av 1960-talet ordförande i magistraten, som var tillsyningsmyndighet över stadens styrelser och nämnder. Under andra världskriget engagerade sig Lindskog i uppbyggnaden av luftskyddet i Karlstad. Han organiserade också en insamling av pengar för inköp av luftvärnskanoner till Karlstads luftförsvar.
Läs om luftvärnsveckan i Karlstad >>
Läs vidare om det så kallade ”gåvoluftvärnet” >>
Läs om luftvärnet på Sandgrundsudden i Karlstad 1940 >>
Film med Gunnar Lindskog som berättar
Film om luftskyddet 1940, SF-journalen ”En lektion i beredskap”
1939
Vi befinner oss i årsskiftet 1939-1940. Den 30 november 1939 angrep Sovjetunionen vårt grannland Finland med överlägsna militära styrkor. I Sverige började man genast organisera en frivilligkår som skulle sättas in i kriget på finsk sida. I många städer i Sverige sattes det upp frivilligbyråer där de frivilliga kunde anmäla sig till krigstjänstgöring i Finland.
Film om den Svenska Frivilligkåren i Finland
I december 1939 organiserades en frivilligbyrå i Karlstad under ledning av brandstodsbolagets VD Herman Dahlenborg. Den hade lokaler en trappa upp i huset.
Läs mer om värmlänningar i finska vinterkriget och om Värmlands Rusthållareförening >>
1920
Nu är vi på 1920-talet. Detta hus uppfördes 1880 av riksdagsmannen Jonas Andersson från Trossnäs. Det byggdes av sten i två våningar med uppgång till övre våningen inuti portgången. År 1893 köptes gården av Karlstads stadsförsamling för att användas som boställe av domprosten. På övervåningen bodde domprostarna Gustaf Jakobsson 1893-1921 och Carl Vilhelm Bromander 1922-1937. På bottenvåningen hade pastorsexpeditionen lokaler. Här förvarades Karlstads stadsförsamling sina kyrkoböcker fram till 1937. Idag finns alla värmländska församlingars kyrkoböcker på Värmlandsarkiv i Karlstad. Numera används detta material ofta av släktforskare.
Vill du börja släktforska? Se Värmlandsrötter –
Värmlands släktforskarförenings hemsida. >>
Tabellverket som bildades 1749 har uppgifter om människorna i alla Sveriges församlingar fram till 1859. Då övertogs ansvaret av Statistiska centralbyrån.
1864
Året är 1864. Fredrik Olsén har just övertagit sina föräldrars tobaksspinneri som legat här på samma plats sedan 1836.
Våren 1640 återvände det svenska skeppet Kalmar nyckel från Amerika till Stockholm. I lasten fanns 5 ton tobak. Bruket att röka
och tugga tobak blev snart utbrett i hela Sverige. Piprökningen slog igenom tidigt när konsten att tillverka s.k. kritpipor introducerades av tyska och holländska skeppare under 1600-talets första år.
I Karlstad startade handlanden Gustaf Clareen stadens första tobaksfabrik 1741. På denna plats fick köpenhamnaren Fredrik Olsén tillstånd att driva tobaksspinneri den 11 juli 1836. Efter hans död 1850, övertog änkan Carolina Sofia (1814-1863) rörelsen som vid denna tid omsatte 500 riksdaler om dagen. Fabriksbyggnaden var ett trähus med gaveln mot gatan och strax bredvid stod ett mindre tvåvåningshus med fasaden mot gatan. Med tiden uppfördes en ny fabriksbyggnad inne på gårdstomten och den forna fabriken ändrades till affärslokal. Efter Carolina Sofias bortgång övertogs tobaksfabriken av sonen Fredrik (Fritz) som efter stadens brand uppförde en ny fabrik på Herrhagen, strax nedanför vattentornet mot kanalen.
En stor del av arbetskraften i tobaksfabrikerna var barn i 12-13 års åldern. Det förekom även att barn under 12 år sysselsattes i fabrikerna. Det hände att fattigvårdsstyrelsen måste be stadsfiskalen att ingripa mot den olagliga verksamheten.
Fritz Olsén bebodde herrgården Lugnet under många år i början av 1900-talet. Läs mer om herrgårdens historia >>
